Individuella larm

Riktlinjer för individuella larm

All vård, behandling och omsorg ska ske i samråd med den enskilde och dess anhöriga/närstående.
Med individuella larm avses här larm som anbringas på personer och/eller aktiveras:

• Av den enskilde själv
• Vid passage av en viss gräns
• Av polisen efter framställning av personal när person försvunnit och återfunnits på förväntad plats

Exempel på individuella larm:

• Trygghetslarm som är en larmknapp som bärs av en person
• Sensorlarm som är ett rörelselarm som finns i lägenheten
• Passagelarm som är ett larm som utlöser när personen passerar över en viss gräns
• Trampmatta som utlöses vid beröring av personen

Indikationer för insättande av sensorlarm, trampmatta eller passagelarm:

• Kartläggning av sömnmönster
• Få kännedom om vårdtagare går själv trots otillräcklig gångförmåga
• Larm som komplement till tillsyn

En förutsättning för anbringande av individuellt larm är att den enskilde samtyckt till larmet. Det är ofta svårt att få samtycke av dementa. Om han /hon inte är rätts-kapabel och inte förstår vad det handlar om får man i stället bedöma om den enskilde skulle ha accepterat larmet om han/hon kunnat lämna medgivande. För att få reda på den uppfattningen kan /bör man inhämta uppgifter från närstående. Larmet ska endast anbringas om säkerheten för den enskilde sätts i fara.

Beslut och utredning om individuellt larm skall fattas i samråd av områdeschef, sjuksköterska, arbetsterapeut/sjukgymnast och kontaktperson. Vid insättning av larm rekommenderas en prövotid på 2 veckor. Den person som installerar larmet ansvarar för att beslutet/installationen blir dokumenterat i i HSL-journalen under sökord allmänna uppgifter, skydd och säkerhet. Områdeschef ansvarar för dokumentation i i SoL-journalen.
I dokumentationen ska framgå när larmet används, t. ex. om det används på på dagen eller natten. Likaså ska datum finnas för uppföljning.